lördag 27 september 2008

upplyftande


Jag sa till bob hanson att hans framträdande var.. Upplyftande.. I efterhand reflekterar jag över ordvalet. Hur visar man uppskattning till en poet som är ärlig, sann och helt fantastisk? Spelar det någon roll vad jag sa, kommer han fundera över det, min stämpel på hans självutlämnande halvtimme på scen, eller glöms det bort i resten av bruset och skvalet på mässan? Jag är ivf inte alls säker på att jag vet vad jag själv menade med mitt ordval, men jag var tvungen att säga något när han hejade. Och det var ruskigt bra.

Inga kommentarer: